Jag sitter i Thailand, i paradiset, och ar sa nara att borja grata just nu. I 187 dagar har jag raknat tills jag kommer hem och far traffa nara och kara, och ar nere pa 8 dagar kvar. 8 fjuttiga dagar och den dar satans vulkanen vill inte ge sig! Laste prcis pa expressen att en andra kraftig vag forvantas pa mandag och att islandska geologer inte ser nat slut pa utbrottet. Va hander egentligen? Sa som dagslaget ser ut for min del ar jag fast har. Fa plan gar, min kollega Tommys plan blev installt igar sa nu ar han pa standby biljett, den 29de!! For inte nog att saker o ting stalls in, allt annat ar ju uppbokat sa nasta chans att flyga hem kan droja.
Jag hinner inte med det har, jag orkar inte det har! Aldrig forr har viljan att komma hem varit mer pataglig. Vilket ar lite synd pa ett satt da jag fortfarande har en vecka kvar har, vill ju njuta av den. Men ovissheten gor en galen!!!!
Be for mig till alla mojliga gudar, jag vill hem!
1 kommentar:
Jag ber också till alla gudar ... Längtar så ofantligt mycket efter dig. Jag börjar också gråta om du inte kommer hem ...
Skicka en kommentar